Lunchmöte om kompetenser

Vi fyllde minibussen med lärare, vägledarare, utvecklare och praktiksamordnare och drog till Laxbutiken i Falkenberg för ett lunchmöte arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Temat för mötet var företagens utmaningar att hitta rätt kompetens med utgångspunkt i en enkät som Svenskt Näringsliv gjort. Medarbetarnas kompetens är för många företag den allra viktigaste ingrediensen för att driva en konkurrenskraftig verksamhet, men det är tufft att hitta rätt kompetens.

Vad är då rätt kompetens hos en person? Deltagarna på mötet, som var en blandning av Hallands näringsliv, hade främst följande förslag:

  • ansvarstagande
  • serviceinriktad
  • pålitlig
  • villig att lära sig

I hela riket utgör yrkesprogrammen på gymnasiet den viktigaste rekryteringsbasen för företagen. 50% av företagen ser att den basen är svårast att rekrytera ifrån. I jämförelse är det bara 1 % av företagen som ser sig behöva en forskare.

Hur kan det då komma sig att bara 6% av föräldrar till dagens elever i grundskolan ser ett yrkesprogram som bra alternativ för barnens utbildning? Det är ju där arbeten kommer att finnas!

Vilka är då de vanligaste rekryteringsvägarna för företagen? Kontakter och spontanansökningar är det som verkar funka bäst. Sociala medier är den väg som växer mest.

När företagen har svårt att hitta rätt kompetens blir en av konsekvenserna att de får tacka nej till uppdrag.

En kommun som lyftes fram var glädjande nog Varberg där vi lyckats få elever att söka till yrkesprogrammen i större utsträckning än andra.
IMG_4422IMG_4423
/ Pär Wiik

En sjunde runda

Idag startade den sjunde (!) gruppen elever upp den entreprenöriella processen #Seniorsurf. Tolv taggade ”sexor” möter nästa vecka lika taggade seniorer på Storegården i Tvååker. 

På Bosgårdsskolan mötte tolv elever upp för förberedande lektion. Ett två och en halv timma långt pass som innehöll allt från genomgång av skolämnen som inkluderas i processen, till genrep inför nästa veckas skarpa läge. Det talades om arbete, anställningar och kompetenser. Begrepp, förmågor och förväntningar diskuterades och vikten av att våga pröva och ompröva, misslyckas och ha mod att ta sig an nya (och okända) utmaningar lyftes som framgångsfaktorer. 

Med under lektionen var förutom skola- arbetslivsutvecklare från BUF och aktivitetssamordnare Malin Lenestad från socialförvaltningen, rektor Örjan Johansson och Kristofer Karlsson, förstelärare på Bosgårdsskolan. 

Jag har sett effekten som #Seniorsurf har för elevers lärande i de tidigare processerna vi genomfört, berättade Örjan Johansson, och menade att samarbeten mellan skola- och arbetsliv gagnar elevers entreprenöriella förmågor. 

#Seniorsurf genomfördes första gången för ett år sedan. Per dagens datum har fyra kommunala grundskolor erbjudits processen, och ytterligare två har fått förfrågningar om att delta i vår, respektive till hösten. 

Örjan Johansson berättar att elever som genomför #Seniorsurf lyfter sig i skolämnen och blir medvetna om vad ansvar, uthållighet och tro på den egna förmågan kan betyda. 

Det engagemang som #Seniorsurf genererar, och de insikter som eleverna gör, kan ha för betydelse för både deras studier och framtida arbete. Att ännu en gång få uppleva #Seniorsurf, är faktiskt fantastiskt, sa en stolt rektor i pausen av lektionen. 

När eleverna möter seniorerna nästa onsdag, kommer de förberedda med förhoppning om att kunna lära ut, och lära sig själva. Att #Seniorsurf är en entreprenöriell och värdeskapande process, borde vi snart via beprövad erfarenhet kunna fastslå. Vetenskapligt förankrad är #Seniorsurf, då forskaren Martin Lackeus i sin avhandling lyfter fram ”surfen” som ett gott exempel på just entreprenöriell och värdeskapande metod. Med andra ord: bock i rutan för två av skolans viktigaste fundament. Och bock i rutan för att entreprenöriellt lärande och ”klassisk” kunskap går hand i hand. 

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun 

Jobbsökarutbildning

En av metoderna vi arbetar med på PS-gymnasiet, för att stärka våra elever inför arbetslivet, är att ge förstärkt jobbsökarkunskap. Utbildningen genomförs på samtliga yrkesprogram i åk 2 eller 3 i samarbete med rekryteringsföretagen Lernia, Speed och Coast Consult. Jobbsökarutbildningen för de studieförberedande programmen genomförs av svenska- och engelskalärarna som under året också fått utbildning av bemanningsföretagen.

Utbildningen för yrkesprogrammen startar med en föreläsning som ger information om:

– Vad är ett bemanningsföretag?
– Platsannonser
– Personligt brev
– CV
– Anställningsintervju

Eleverna ges sedan möjlighet att söka ett fiktivt arbete genom att skriva CV och personligt brev. Därefter sänder eleverna ansökningshandlingarna till rekryteringsföretaget för feedback. Någon vecka senare får eleverna tillbaka sitt CV och personliga brev med synpunkter och kommentarer. Eleverna får också möjlighet att träffa rekryteringsföretaget för att ställa ytterligare frågor.

– Det här är något vi absolut vill fortsätta med. Det är ett bra sätt att samarbeta med näringslivet på, det skapar stort värde för våra elever. De flesta har aldrig skrivit ansökningshandlingar och nu får alla möjlighet att få fram något de kan ha glädje av i många år, säger Christer Lotzner, lärare på Bygg och Anläggningsprogrammet.

– Detta är jättekul, det ger oss massvis av ny energi. Vi saknade en sådan här aktivitet när vi själva gick i skolan och det känns bra att ge tillbaka nu, säger Arben Tulla och Jessica Andersson från Lernia.
– Vi tycker också det är viktigt att ge kunskap om bemanningsbranschen som också är en arbetsgivare som kanske inte alla känner till. Byggeleverna, som vi har genomfört utbildningen med, har i de flesta fall gjort ett kanonjobb med sitt CV och personliga brev. Vi skulle kunna anställa de direkt, fortsätter Arben och Jessica. Några elever har saknat motivation då de redan har en anställning klar till sommaren. Med de eleverna blir det ett bra samtal där vi och lärarna förklarar att om några år kan det vara lågkonjunktur och då kan ett bra CV vara skillnaden mellan anställning och arbetslöshet.

lernia

– Jag har aldrig lärt mig hur man söker arbete tidigare, detta var kanonbra. Jag tycker det är bra när det kommer personer som arbetar med sådana här saker varje dag och bidrar till vår utveckling, säger Alvin Nelli, elev på Byggprogrammet. Jag fick bra feedback på det jag skrivit. Några av de sakerna jag hade i CV´t skulle vara i det personliga brevet. Det här kommer jag ha nytta av redan till sommaren då jag ska söka jobb, fortsätter Alvin.

Pär Wiik, Skola-Arbetslivsutvecklare , Varbergs Kommun

Kreativt Forum – succé igen! 

Bönder, Bockstensman och konstnären Bergh. När trettiotalet pedagoger och lärare under fyra timmar samarbetade i #detutvidgadekollegiet stod berättelser om människor i centrum på Hallands Kulturhistoriska museum i Varbergs . 

Curry Heimann inleder Kreativt Forum.

Strax efter att klockan slagit 16.00 sitter pedagoger och lärare från våra kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Kungssalen på fästningen. Minglet har avslutats och strax startar läsårets andra Kreativt Forum.
– Välkomna, hälsar museichef Curry Heimann och inleder med att berätta om museets organisation, uppdrag och utmaningar. Vi har drygt 100 000
besökare om året, och självklart vill vi arbeta nära skolan och möta elever i deras lärande, fortsätter han.

Just lärande blir kvällens ledord. Och då specifikt lärares lärande. För de kommande fyra timmarna tar oss med på flera historiska resor, beskrivningar och betraktelser, där flertalet kan berättas tack vare modern teknik och vetenskap.

img_5927-2

Museets två nyanställda, Sigrid och Olof, presenterade sig under Kreativt Forum.

Bockstensmannen är museets fixstjärna, och en man vars värde är ovärderligt. Delar av hans hjärna, några naglar och omdiskuterade mjukdelar vilar bredvid hans skelett i en glasmonter. Den medeltida mannen och hans öde drar årligen besökare från hela världen, och den mest frågade frågan är ”Hur dog han?”.

– Vi vet ganska mycket om Bockstensmannen, säger Inger Alebo och Amelia Friberg, båda museiepedagoger, och som möter upp vid utställningen om Bockstensmannen. Tack vare modern teknik har vi exempelvis belagt att han åt fårkött från trakterna kring Varberg.

Att Bockstensmannen i sig skulle kunna skapa lärande under flera månader i skolan vet museets personal efter åren med fixstjärnan i fokus. Matematik, hemkunskap, kemi, musik, idrott, svenska och givet historia har vid många tillfällen blivit till ämnesövergripande och entreprenöriella arbeten.

–  Bockstensmannen fascinerar alla åldrar och vetenskapliga undersökningar och forskning av hans kvarlevor, lockar kemister och naturvetare till honom, berättar Alebo som menar att skolan kan dra nytta av processerna och diskutera källkritik och vetenskap i en kontext kring Bockstensmannen.

Pablo Wiking-Faria, förste arkivarie och historiker, tar oss genom Halland genom tiderna. Med väl avvägda nedslag i en mångtusenårig historia,  vid en tvådimensionell kartmodell får vi lära om bland annat länets olika fejder och fynd.

En verbal vandring genom Halland  levereras av Pablo Wiking-Faria. Skriv en bildtext

– Ena decenniet var vi under dansk flagga, det andra under svensk, och faktiskt däremellan en tid norsk, berättar han och visar en förteckning över regenter som styrt Halland. Människorna var sannolikt mest intresserade av om den som regerade från borgen var en god person eller inte, svarar Wiking-Faria på fråga om det inte var förvirrande med alla regent- och nationsbyten för hallänningarna.

I museets konstakademins möter vi Nils Kreuger, Karl Nordström och Richard Bergh – alla medlemmar i konstnärskolonin Varbergsskolan. Rummet har flera nyanser av blått och det med anledning av havet, ljuset och omgivande landskap.

– De tre konstnärerna levde och målade i Varberg under flera år och de utvecklade ett stämningsfyllt landskapsmåleri, berättar museiepedagog Åsa Axberg som också ansvarar för flera av museets utställningar.

Åsa Axberg sätter dagens pedagoger och lärare, i dåtidens konstnärsskola. 

Det är en märklig upplevelse som uppstår då vi ser ut genom ett av fönstren på museet, registrerar solnedgången och de blåfärgade skiftningarna som ljuset skapar, och sedan vänder blicken mot en av målningarna i utställningen. Ljuset utanför fönstret är nästan identiskt med målningens nyanser.

– Målningarna från Varberg hör idag till de mest betydelsefulla för perioden och visas på många museer i Sverige, förklarar Axberg och lotsar oss genom ett Varberg betraktat och förevigat via tre konstnärers ögon och penslar.

Halvvägs genom kvällen blir det påfyllning av energi och sedan vidare in i ett kollegialt lärande. Metoder om ”vad och hur” förskola och skola kan samarbeta med Hallands Kulturhistoriska museum tar fart. Pedagoger och lärare är mixade i grupper. Nya möten sker, erfarenheter utbyts och efter en timma levereras flera uppslag att ”produktutveckla”.

– Kreativt Forum var inspirerande, engagerande och lärande, sammanfattar en av de deltagande lärarna, Helen Gunnarson från Vidhögeskolan. Jag tar med mig möjligheter att använda kunskapen om vår lokalhistoria på flera nya sätt till de klasser jag undervisar i.

Kollegialt lärande i skarpt läge!

När lärare lär, kollegialt och strukturerat, sätts elevers lärande i centrum. De metoder som under kvällen tagits fram, kommer att tillsammans med personal på museet att utkristalliseras till hållbara och lärande metoder som med lite vilja och anamma kan bli verkliga redan till höstterminen.

Tänk vilken kraft, kompetens och kvalitet vi har i #detutvidgadekollegiet!

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun

 

Blixtvisit av riksdagsledamot

Igår förmiddag sammanstrålade Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare för de kommunala grundskolorna, med Jörgen Warborn, riksdagsledamot och före detta kommunalråd i Varberg.

Jörgen Warborn, som driver frågor om bland annat företagsamhet, etablering av så kallade Drivhusverksamheter och entreprenörskap, fick ta del av hur Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg arbetar med modern arbetslivsorientering för att stärka grundskoleelevernas entreprenöriella förmågor och valkompetens.

– Om riksdag och regering önskar bredda och utveckla entreprenörskap, är grundskolan en viktig aktör för den riktningen, menar Viktoria Struxsjö. Stärker vi elevers entreprenöriella lärande, kanske fler elever vidgar sina valmöjligheter samtidigt som ”ta-sig-för-samhet” uppmuntras.

Jörgen Warborn, som motionerat om att unga som vill starta eget ska uppmuntras till det, ser också ett värdeskapande i företagsamhet.

– En ung människa som vågar starta eget, kan på sikt skapa arbete åt sig själv, och för andra, förklarar han.

Den moderna arbetslivsorienteringen som Varberg skapat för de kommunala grundskolorna, hoppas Viktoria Struxsjö att Jörgen Warborn tar med sig som ett gott exempel till riksdagen.

– Min upplevelse är att Jörgen såg bredden i vår satsning, och att elevers entreprenöriella lärande så som vi valt att arbeta, är positivt, bidrar till ökad måluppfyllelse och ett hållbart samarbete skola- arbetsliv. Vem vet, kanske får vi möjlighet att berätta om vad vi gör, och hur, för intresserade och engagerade riksdagspolitiker i ett passande sammanhang, avslutar Viktoria Struxsjö.

IMG_7694

Jörgen Warborn, riksdagsledamot i dialog med Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare, under hans blixtvisit i Varberg igår. 

Arkitekter i skolan, del 4

Medborgardialog pågår och process fördjupas. I onsdags gick vi in i fas 2 – den då det är dags att leverera och förverkliga uppdraget som VFAB givit klass 5 på Almers skola. Det är dags att skissa och tänka så att teori och praktik blir synkade.

Arkitekter i skolan upplevs meningsfullt och lärande av såväl elever och lärare, som forskare och externa medspelare i form av arkitekter, projektledare och strateger. Och nu testas allas förmågor att hålla deadline i den skapande delen av arbetet.

Efter kunskapande om dåtid, nutid och framtid, och efter begreppsträning och veckobaserade uppdrag, är det dags att starta upp skissande, modellbygge och muntlig framställan av arbetet med utegården vid Bolmens förskola. Vi backar i tid, till den andra veckan på vårterminen och fräschar upp minnet med den förfrågan om hjälp som VFAB ställde till klassen.

Vi ska bygga en ny förskola som ska ligga precis bredvid Bolmens förskola. Förskolan behöver ha en gård där barnen kan leka och lära sig nya saker.  Det ni skulle kunna hjälpa oss med i det här projektet är att fundera på hur man skulle kunna göra förskolebarnens gård till en riktigt rolig plats.

I onsdags besökte vi platsen där en ny utegård ska iordningställas. Idag en relativt otillgänglig plats utifrån brukarperspektiv (förskolebarn). En träddunge med stor nivåskillnad, stenbumlingar från tidigare sprängningar i området, knäckta träd, ojämn markyta och sly. Men det är en magisk plats för eleverna som deltar i medborgardialogen eftersom det är den plats de ska få medskapa för förbättring på. Eleverna skriver om dagen och hur de upplevde onsdagens process:

Vi upplevde onsdagen mycket bra och roligt. Vi har fått många bra idéer och vi längtar till nästa vecka.

Projektledare Stefan Berntsson från VFAB och samhällsplanerare Cecilia Windh från ÅF ledde klassen genom träddungen, ner mot markplan och gav dem utifrån tre olika teman användbara tips att ta med sig i vidare arbete. Bland annat ska eleverna tänka tillgänglighet för alla barn så att utegården inbjuder till lek och lärande oavsett funktionsuppsättning. Eleverna fick uppleva storleken på den planerade utegården, samtala med förskolebarn om vad de tycker om att leka och göra utomhus och givetvis använda sina egna erfarenheter av utegårdar och lärande lek.

Väl tillbaka i klassrummen tog skissande och brainstorming vid. Det ritades, suddades, diskuterades och presenterades ett pärlband av uppslag för utegårdens funktion, form och innehåll. Begrepp hemmahörande i arkitekturbranschen brukades och befästes – och när eleverna själva tog över reflektionen kring varandras skisser och muntliga presentationer – då upplevde vi vuxna en känsla av meningsfullhetens magiska påverkan för lärprocessen.

Imorgon sätter vi alltså händer och huvud i arbete och kickar igång modellbyggandet. På torsdag ska modellerna vara så klara de kan vara, och dörrarna till vernissage slås upp. Ja, det må vara en snäv deadline – men elever, lärare och medskapande aktörer ser möjligheter, löser eventuella problem och kommer att använda tålamod, uthållighet och kommunikation för att leverera i tid. 

På torsdag är det alltså vernissage, och sex modeller kommer att presenteras. Bland det utformade, finns förhoppningsvis en utegård som går från modell till verklighet.

Så här kan en medborgardialog med elever fungera – när förutsättningar, engagemang och struktur för dialog är som bäst. När förväntningar är höga och den vetenskapliga grunden tydlig. 

Jag håller med eleverna, jag längtar också till morgondagens verkstad.

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun

Arkitekter i skolan, del 3

En sjuhundra år gammal byggnad. En framtida stadsdel. En stadsvandring genom tid och rum. Varbergs DNA genomsyrade elevernas kunskapande som inkluderade studiebesök för framtiden och inspel från en svunnen tid. Onsdagens process av medborgardialogen Arkitekter i Skolan gav förståelse för helheten där frågor som funderats fram under veckorna, fick svar.  

Samling vid Brännvinsringen i parken vid kulturhuset Komedianten. Efter en kort introduktion om vad förmiddagen skulle komma att innehålla, gav vi oss iväg i mindre grupper för att uppleva delar av det vi via teori tagit till oss tidigare i processen. Eleverna skriver om dagen och hur de upplevde onsdagens process:

Vi upplevde onsdagen bra!!! Vi lärde oss hur staden ska byggas upp med nya förbättringar. Vad som fanns på fästningen innan dom började bygga fästningen. Grupp 2 fick gå in i en gammal kyrka och såg att dom använt gravstenar till golvet.

Med Håkan Cullberg, kreativ ledare för Västerport stationerad i Stadshus B, Peter Börjesson, lokalhistoriker och stadsguide redo vid Societetsparken och Amalia Friberg, museipedagog som tog emot mitt i Varbergs landmärke var förväntningarna höga från eleverna. Klassens lärare fördelade en planarkitekt, en lokalsamordnare, en forskare och undertecknad i de olika grupperna och med ett rotations- och tidsschema för de tre stationerna bar det iväg.

På borggården berättade Amalia Friberg om varför vi har en fästning i Varberg, vilket syfte byggnaden haft över sjuhundraår och hur byggnaden än idag är en högst levande plats som inrymmer såväl museum som arkiv, vandrarhem och restaurang. Väggarna av sten, tjocka som murar, håller vinterkylan ute men värmen inne vilket under sommarmånaderna innebär att det kan vara riktigt hett inomhus. De olika delarna av husen som idag omger borggården har inte alltid sett ut som de gör, och eleverna uppmuntrades att reflektera över om hur Varberg hade varit, kanske inte ens varit, om borgen, slottet, fästet inte anlagts för sjuhundra år sedan på vårdkaseberget. Förslagen från eleverna om vad som då istället hade funnits på platsen var bland annat skidbacke, promenadområde och park. Förslag de alla menade var betydligt sämre än det vi har idag – Varbergs Fästning.

I Stadshus B väntade kartor, flygbilder och översiktsbeskrivningar av det område som idag hyser hamn och bangård, och som inom några år ska påbörja omvandlingen till Västerport, en ny stadsdel, precis vid kajkant. Eleverna visade goda kunskaper i, och förståelse för, stadsutvecklingen, då de fritt berättade om syfte, förstudier och möjligheter med stadsdelen.

Betydelsen av att Varbergs DNA får prägla byggnation och utformning, var eleverna noga med att påtala till Håkan Cullberg. Grönt, blått och Varbergsgranit – det är vad eleverna tycker ska påverka arkitekter och beslutsfattare när det väl är dags att sätta spaden i marken för Västerport och börja planera på riktigt.

En stadsvandring från anrikt hus, via gata utan namn, över kyrkogård med endast ett fåtal synliga gravstenar och ett besök i en av stadens äldsta byggnader rundade av förmiddagen. Utedass, stenbrottsarbetande barn och en järnvägs första dragning genom staden var ett axplock av vad Peter Börjesson berättade om. Flera gånger frågade han eleverna om de var glada över att de levde i nutid och inte i dåtid, och varje gång svarade eleverna samstämt ja, med motivation att så mycket smidigare livet är idag, utan kö till dass, barnarbete och en järnväg som delar staden mitt i tu. Det senare föranledde dock en diskussion då Varbergstunneln ännu inte är på plats, och faktiskt fortfarande delar staden. Något eleverna inte riktigt uppskattade och menade att ytan som idag täcks av spår kan användas mer effektivt så snart en tunnel är klar. Till parker, bostäder, en multiarena och en Spööökitetspark för äldre barn.

När förmiddagen tagit oss åter till Brännvinsringen, och före medhavd matsäck intogs, summerades intryck och upplevelser. En elev framförde önskan om att stadsutvecklingen gör Varberg till en modern stad, en annan elev att stadens utveckling bidrar till att fler människor vill flytta till Varberg och en tredje lade huvudet på sned, såg sig omkring och utbrast:

– Varbergs DNA är vi, vi som är barn idag och som ska bo och jobba här i framtiden.

Imorgon är det dags att besöka skogsdungen vid förskolan där det skarpa projektet ska utformas. Imorgon inleder eleverna nästa fas i medborgardialogen Arkitekter i Skolan, den då elevernas kunskaper ska omsättas i praktik och resultera i förslag till en utemiljö – på riktigt. Imorgon ska eleverna vistas i skogsdungen och tillsammans med bland andra projektledare och arkitekter studera nivåskillnader, markkvalitet och låta sig inspireras för modellbyggande.

Inför morgondagen har repetition av kunskap genomförts och begrepp dribblats. Vad sägs om veckans ord, i läxa för eleverna att träna på?

tillväxt, konkurrenskraft, mångfald, infrastruktur, kollektivtrafik, stadskärna, attraktiv, förvalta, resursanvändning, mittpunkt

Många ord att hänga på linan blir det.

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun

 

Arkitekter i skolan, del 2

För att förstå vart vi ska, behöver vi veta var vi varit och var vi är. Eleverna i klass 5 på almers skola kunskapar om dåtid, nutid och framtid i medborgardialogen Arkitekter i Skolan. Genom att anta ett helhetsperspektiv, kan elevernas förståelse för stadsutvecklingens syfte fördjupas och meningsfullheten med att aktivt delta i processer för utveckling stärkas. 

Området kring Almers skola har, i likhet med andra platser, en berättelse att dela. Johan Severin Almer var läkare och politiker, en av dåtidens stora personligheter i Varberg, varför den vårdskola som startades i Varberg under 1990-talet, ett stenkast från Sjukhuset i Varberg, självfallet fick namnet Almers skola. Idag inrymmer byggnaden en 4-9-skola där bland andra våra ”AiS:are” kunskapar och lär.

Peter Börjesson, lokalhistoriker och stadsguide, tog i onsdags eleverna, lärarna och medskapande aktörer i det förvaltningsövergripande samarbetet Arkitekter i Skolan på en platsvandring runt skolans område. Vi startade och avslutade i klassrummet, och fyllde ett tvåtimmarspass med ett svunnet krukmakeri, hönseri, slakteri och ett i allra högsta grad aktivt sjukhus. Eleverna skriver om dagen och vad de lär sig i processen:

Denna veckan har vi haft en projektdag. Vi besökte sjukhuset. Vi lärde oss vad som fanns innan sjukhuset. Det fanns en fotbollsplan och en hönsgård och en skjutbana. Vi har lärt oss hur vi ska bygga en modell av byggnaden och utegården.

Sjukhuset i Varberg byggdes 1972. Precis som eleverna skriver i sin reflektion, står byggnaden på mark som rymde en fotbollsplan. Tack vare att sjukhuset byggdes, och planen försvann, fick en av de lokala fotbollssklubbarna en ny anläggning, några kilometer bort. Det är så stadsutveckling fungerar. Det som behöver utvecklas, ger utrymme för utveckling. Det hänger liksom ihop. Eleverna var med på noterna i resonemang, och var kanske mest förvånande över att själva skolan är byggd på en skjutbana dit varbergsborna kunde ta sig och flanera med dryck och mat. Förvåningen bestod i hur centralt skjutbanan legat, men då Peter Börjesson beskrev att den del där skolan står, förr i tiden var mycket långt från själva staden, konstaterade eleverna igen att Varberg växer. Varberg utvecklas.

Om onsdagens del av medborgardialogen Arkitekter i Skolan hade tydliga historiska vingslag, kommer nästa vecka att bli ett dynamiskt ”hopkok” av dåtid, nutid och framtid. Studiebesök, stadsvandring och Varbergs Fästnings arkitektur står på agendan.

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun

Arkitekter i skolan, del 1

Vad gör en landskapsarkitekt? Vad betyder ordet byggplan? Hur lång tid tar det från en idé om att bygga en förskola, tills den står klar? Frågorna kommer i strid ström vid första mötet med i eleverna klass 5 på Almers skola. Och första uppgiften blir att rösta för eller emot att delta i Arkitekter i Skolan, en dialogmetod för stadsutveckling tillsammans med barn och ungdomar i skolan.

Med ett brev i handen från Jenni Wennerström på Varbergs Fastighets AB (VFAB) möter vi eleverna första gången. Elevernas lärare, Anna Åhrlin, Diana Blom-Bengtsson och Pernilla Olsson har berättat att ett brev kommer att anlända, och att det innehåller en fråga för eleverna att ta ställning till. När brevet läses upp är uppmärksamheten total. VFAB skriver att de har en skogsdunge som de önskar hjälp med att bygga om till utemiljö för en ny förskola. VFAB undrar om eleverna skulle kunna medskapa tillsammans med landskapsarkitekter, projektledare, utvecklare, lokalhistoriker och arkitekter för att ta fram den nya utemiljön. Eleverna skriver om frågan – de röstade ja för att delta – och känslan av att få ingå i sammanhanget Arkitekter i skolan på sin blogg:

Vi har fått ett uppdrag av Varbergs kommun att vara med att planera den nya förskolans utegård som är vid Bolmens förskola. Det känns spännande för att de har valt oss av alla skolor i kommunen att göra detta. Vi hoppas att det blir bra och att de barn som ska börja där blir glada och nöjda med sin utegård. Vi tror att vi kommer lära oss om hur man räknar med kvadratmeter, skala och arkitektur.

Ett möte leder till nästa möte som leder till görande

Genom universitetsadjunkt Håkan Cajander på Akademin för lärande, humaniora och samhälle på Högskolan i Halmstad, knöts högskola och grundskola samman i form av ett samarbete vars syfte bland annat är att uppfylla FN:s Barnkonvention och elevers inflytande. Cajander blev bryggan till kontakt med Ingrid Svetoft, universitetslektor Byggteknik på Högskolan i Halmstad och som 2008 doktorerade med avhandlingen Arkitekten och brukarmedverkan. Inför sitt forskningsarbete hade Svetoft kommit till insikt om bland annat betydelsen av delaktighet då byggprojekt initieras och genomförs, varför avhandlingen tar upp hur dialog kan hanteras och användas i planeringsprocessen med slutanvändare.

Svetoft utvecklade och genomförde några år senare dialogmetoden Arkitekter i Skolan, och gavs möjlighet att involvera barn och ungdomar i medborgardialog, där de inkluderas i processer som påverkar närmiljö och stad. Barnkonventionen slår i artikel 3 och 12 fast att barn och unga har rätt att uttrycka sina åsikter, har rätt att vara delaktiga i beslut som påverkar dem, och att vuxna ska lyssna och se till barnens och de ungas bästa i beslutsprocesser.

Varberg stadsutvecklar

I november 2015 påbörjades planering för att kunna genomföra ett samarbete mellan skola- och omvärlden. Svetoft och undertecknad möttes för dialog kring Arkitekter i Skolan som bland annat genomförts i bostadsområdet Drottninghög i Helsingborg. Första steget blev att lägga tillrätta de olika delarna i metoden utifrån Varbergs förutsättningar. Andra steget blev att kontakta lärare i en årskurs 5 för erbjudande om medskapande. Det nappade direkt på det andra steget och nu blev det görande för förberedelser i skarpt läge i ett förvaltningsövergripande samarbete.

Varberg växer och utvecklas. I en tillväxtregion skapas nya möjligheter, fler väljer att bosätta sig i området och fler väljer att arbeta i såväl Varberg som Halland. Det innebär att vi också behöver bygga och planera för en stad som växer och utvecklas. Bostäder, serviceanläggningar, skolor och förskolor. Just det senare är kring vad vi i Varberg arbetar i Arkitekter i Skolan. Genom förvaltningsövergripande samarbete möjliggör vi Arkitekter i Skolan och tack vare att vår stad utvecklas, ges fantastiska möjligheter till samarbete mellan skola och omvärlden.

Nyfikna elever

När vi möter eleverna för andra gången är de externa aktörerna på plats i klassrummet. En efter en redogör de för sina suveräna roller i processen och elevernas frågor strömmar ånyo i strid ström. Vad låg på området där vi ska bygga för länge sedan? Varför måste vi bygga nya förskolor? Kommer Varberg att bygga riktigt höga hus? Eleverna skriver om uppstarten av Arkitekter i skolan på sin blogg:

Den här veckan har varit lite spännande därför att projektet med arkitekter i skolan har startat. Vi fick reda på att en ny stadsdel ska byggas. Den kommer heta Västerport. Namnet Västerport fick Varberg rösta fram på Facebook. Arkitekterna berättade också om den nya förskolan som vi skulle designa utegården till. Vi delades in i olika grupper och skulle visa vår väg till skolan (Läxan). De flesta tyckte att det var roligt, spännande och var nyfikna på det.

Mellan varje träff med aktörerna, arbetar eleverna med olika uppgifter kopplade till Arkitekter i Skolan. En ”begrepps-lina” hänger i klassrummet där svåra ord definieras, en ”fråge-bok” används där eleverna när som helst kan uttrycka någon tanke eller reflektion, och den egna vägen till och från skolan samt favoritplatsen på skolgården är dokumenterade och ligger i ”pipen” att presenteras för aktörerna.

Värdeskapande och verkliga mottagare

Klassens tre lärare, och deras förståelse för ”verkliga mottagare”, värdeskapande och entreprenöriellt lärande är avgörande för, och möjliggör Arkitekter i Skolan. Klassens 45 elever visar tillit till aktörerna att handleda dem i mindre grupper och eleverna möter upp kring dialogmetoden med mod, nyfikenhet och en stolt känsla av att ingå i ett sammanhang. När vi imorgon möts är det lokalhistoria på agendan – ur ett stadsutvecklingsperspektiv och ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Hm, det där sista ordet får vi nog hänga upp på ”begrepps-linan” imorgon så vi verkligen förstår det och kan använda det.

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun

Kreativt forum: Hallands Kulturhistoriska museum

Inspirerade av positiv respons efter genomfört Kreativt Forum i september, väljer nu BUF att tillsammans med Hallands Kulturhistoriska museum skapa ännu en arena för lärande i #DetUtvidgadeKollegiet i Varberg.
IMG_7801Torsdagen den 3 mars arrangerar Barn- och utbildningsförvaltningen Kreativt Forum där Varbergs kommunala för-, grund- och gymnasieskolor möter Hallands Kulturhistoriska museum. Kreativt Forum är en möjlighet till lärande samtal mellan skolor och pedagoger samt museets personal. Syftet är att synliggöra möjligheter till pedagogiskt samarbete med fokus på barns och elevers utveckling samt lärande.

Begreppet #DetUtvidgadeKollegiet används av pedagoger, lärare, skolledare och skolutvecklare i de sociala medierna, och olika arenor som pedagogiska pubar, EdCamp och TeachMeet är beprövade. I Varberg startade vi i höstas, likt Örebro, Lund, Eskilstuna, Borås, Stockholm m.fl, lokala möjligheter för pedagogisk personal att dela goda exempel, lära av och med varandra och tillsammans skapa metoder och former för samarbete. Både mellan skolor, men också mellan skola och omvärld.

Den 3 mars samlas vi kring de historiska vingslagen och museets personal och ledning möter oss i en workshop. I workshopen kommer information att delas, metoder att diskuteras och allt utifrån pedagogiska styrdokument, museets verksamhetsinnehåll och Vision2025 där delaktighet, kreativitet och demokrati genomsyrar arbetet.

För barn och elever i Varbergs kommun bör det vara en självklarhet att under sin skoltid få ta del av det utbud och innehåll som Hallands kulturhistoriska museum möjliggör. Undervisningen och lärandet kan visa att – och ge förståelse för – vår stads historia, arkitektur, livsvillkor genom tiderna, byggnadsteknik, vardag och fest, kungligheter samt brott och straff och mycket, mycket mer. Möjligheter till lärande i samarbete med omvärlden kan bidra till en hållbar undervisning där elevers lärande kan införlivas med vår stads historia, nutid och framtid – och det är av vår historia vi lär för samtiden och framtiden.

Välkommen till Kreativt Forum i #DetUtvidgadeKollegiet torsdagen den 3 mars 16.00-20.00 (vi inleder med mingel 15.30).

Hör av dig till Viktoria Struxsjö (viktoria.struxsjo@varberg.se), skola- arbetslivsutvecklare BUF om frågor och funderingar!

Anmälan stängd 160229