Arkitekter i Skolan: kanoner, klass och katastrofer!

Arla morgon och på Påskbergsskolans skolgård står fyrtiosju vintervarmklädda ”sexor” och lyssnar när stadsguiden Peter Börjesson inleder dagens pass i dialogmetoden Arkitekter i Skolan, AiS. Platsvandring står på programmet och eleverna ska uppmärksammas på till skolan närliggande hus, dess arkitektur och historia.

ais-plats-4

Påskbergsskolan i arla gryning.

Påskbergsskolan är sedan 1972 en av Varbergs kommunala grundskolor. Men så har det inte alltid varit. När stadens gamla läroverk (nuvarande Stadshus A) flyttade in i nya lokaler under 1950-talets första hälft, var det just den nybyggda Påskbergsskolan som fick inhysa studenterna. Så förblev det fram till 1972 då det nya gymnasiet Peder Skrivares skola stod färdigt.

Det första stoppet tar oss in i en trädgård med månghundrade anor, Landeriet Freden. Här har konstnärer, borgmästare och ”fint folk” spatserat, umgåtts, levt och verkat genom tiderna. Byggnaden, ett gult trähus med omgivande stenmur vars stenar varsamt placerats för att stå emot väder och tid, ramar in almar och berså. En vacker plats, också i januari. Men det är inte alla som genom tiderna uppskattat Varberg och stadens idag vedertagna skönhet.

– ”Varberg utan all fråga är det fulaste ställe i Sverige; det är Nordens sanddosa, icke ett träd, icke en skugga, icke en grön fläck så långt ögat räcker, blott flintskalliga berg, och salt vatten och skrivsand.”, citerar Peter Börjesson och berättar om biskop Esaias Tegnér, en av alla de dåtida kändisar som 1826 anlände Varberg och besökte Landeriet Freden, det gula trähuset där vi nu står.

landeriet-fredenEleverna lyssnar och småflinar. Hur kunde någon tycka att Varberg inte är vackert? För att förstå hur platsen förändrats, , beskriver Peter Börjesson den ödslighet som Freden då omgavs av. Några stallar, en allé som ledde ner mot stadens centrum, men i övrigt åkermark och mera åkermark. Eleverna ser sig om, och det syns att de jobbar med att visualisera sig bakåt i tiden. Idag är Freden omgiven av deras egna skola, en förskola, hyreshus och villor, en park och cykelvägar.

När Peter Börjesson berättar en historia om en sten i källaren som en av dåtidens ägare önskade bli av med, och således sprängde bort stenen inifrån, utbrister en elev spontant:

– Men alltså seriöst! Det vet väl alla att man inte kan spränga inomhus. Då sprängs ju hela huset!  Vi skrattar medhållande och ger oss tid att fundera över dumdristigheten i att bränna av dynamit inomhus. Kanske förstod man inte då, det vi vet idag, om kraften i sprängämnen? En annan elev tänker högt och spontant. – Ja, det är väl tur att vi hela tiden lär oss nya saker om gamla saker. Då kan vi ju använda det som funkar fast mer säkert och smart.

ais-plats-3Platsvandringen tar oss via Påskbergsskogen till Nöjesparken som gränsar till Påskbergsvallen. Vi hör Peter Börjesson berätta om historiska platser, historiska händelser, och med finess länkas dåtid och nutid samman. Vi får lära om nöjesliv, idrottsliv och om Herman Rodhe, rektor på Varbergs Läroverk, och att det är tack vare honom vi har vår vackra skog. Rektor Rodhe initierade och bekostade nämligen planteringen av skogen, vilket sedan eleverna på Läroverket under efterföljande decennier tog efter.

Vidare i vår förmiddag och en 12-pundare till kanon vänd mot Varbergs Fästning står posterad på ett berg (ja, med västkustens mått mätt är det ett berg). Peter Börjesson berättar om kanonens historia, om kanoner generellt i Varberg (ja, vi har en del posterade här och var), och vi ser ut över delar av vår stad. Hustak i olika former och material. Hus i olika antal våningar och fasadfärger. Trädgårdar med olika storlekar och variation av planteringar. Det är en spännande blandstad vi ser, och så kan vi önska att det förblir i en tid då behovet av att förtäta tränger på.

ais-plats-2När vi kommer ner från Kanonberget står vi vid huset där Wilhelm Swedenborg bodde. Han hade möjlighet att resa med på en världsberömd expedition, men som förstereserv kom aldrig chansen. Över det beslutet var han säkert mycket tacksam, då expeditionen var Andrés polarexpedition 1897. Däremot fick den lyckosamme Swedenborg ta emot kvarlevor och funna saker efter expeditionen när dessa kom sänt till Stockholm. Att Swedenborg hamnade i Varberg i villan vid skolan, berodde på att han headhuntades till chef för systembolaget vid 1920-talet.

Vi är tillbaka på skolgården. Det stabila före detta Läroverket som idag inrymmer barn och elever åk F-9, är en imponerande tegelbyggnad ritad av arkitekten Paul Hedqvist, ligger ett stenkast från Varbergs torg. Att det varit en plats i utkanten av staden är svårt att ta in när vi har återsamlats i klassrummet och summerar intryck från förmiddagen. Men att Varberg är världens vackraste stad, det har vi inte svårt att tycka, och vi bestämmer gemensamt att så ska det också fortsätta att vara.

ais-plats-1

Gänget som håller i trådarna kring Arkitekter i Skolan!

När vi nästa vecka ska ta en viktigt steg i AiS mot konkretion av våra hotell, är det dags för hållfastighetslära, hotelllägarskap och Varbergs DNA. Det är nästa vecka dags att börja skissa på Västerports framtida hotell.


Viktoria Struxsjö, skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun 

Bild Landeriet Freden: https://sv.wikipedia.org/wiki/Landeriet_Freden

Hur funkar jobbskuggning?

Jobbskuggning är en av metoderna som Peder Skrivares Skola (PS) använder för att förbereda eleverna för ett framtida arbetsliv. Jobbskuggning genomförs på samtliga PS studieförberedande program. Syftet är att ta reda på mer om vad ett visst yrke innebär, hur det går till på en arbetsplats eller inom en viss bransch. Eleven får också fördjupade kunskaper inför sina kommande studier och yrkesval. Jobbskuggning innebär att eleverna följer med i det dagliga arbetet på en arbetsplats under en vecka. Eleverna ska under veckan arbeta med olika uppgifter som redovisas i skolan i slutet av veckan.

Detta är en möjlighet för det lokala arbetslivet att presentera sig som framtida arbetsgivare. Arbetsplatserna bjuds också in till redovisningen.

Vi har pratat med Martin El Raai som går sista året på Naturvetenskapsprogrammet. Martin jobbskuggade på dialysavdelningen på Varberg Sjukhus.

– Vår utbildning är väldigt teoretisk och det var jättenyttigt att komma från skolan under veckan och testa något nytt. Jag lärde mig många saker om arbetslivet, säger Martin.

– En av sakerna jag gjorde under veckan var att fråga runt hur personernas väg var till att bli anställd på dialysen. Det kunde se väldigt olika ut. En sköterska berättade att hon hade gått Vård- och omsorgsprogrammet och utbildat sig till undersköterska, vidareutbildat sig och hade nu planer på att bli läkare. Man kan komma hur långt som helst även efter ett yrkesprogram.

martin
Martin El Raai

En av uppgifterna som eleverna skulle ta reda på under veckan var vilka yrken som fanns representerade och hur samarbetet fungerade.

– Alla yrkesroller var som en pyramid. Alla yrken var lika viktiga. T ex om inte lokalvårdaren fanns och fixade till lokalerna hade det inte gått att genomföra operationer där sköterskorna och läkarna arbetade. Alla visade stor respekt för varandras arbete och hade stor yrkesstolthet, säger Martin.

En annan uppgift var att eleverna skulle fundera vilka kompetenser som behövs inom området.

– Jag har alltid velat bli läkare. Nu har jag betydligt bättre koll på hur det funkar på riktigt. Jag har genom veckan fått en betydligt bättre bild av yrket och är nu väldigt sugen på att plugga vidare till läkare och säker på att mitt val är rätt. Hade vi inte haft jobbskuggningen hade jag varit mycket mer osäker på mitt val.

Jag inser nu att det finns väldigt många olika slags läkare. Det jag gillar med yrket är att det också är väldigt socialt och man får mycket kontakt med olika människor.

– Det kändes som avdelningen jag var på var som en stor familj. Arbetsdagen började med ett morgonmöte. Därefter hade personerna olika arbetsuppgifter men sedan träffades man för att fika och luncha. Det kändes som jag också blev en del av familjen, avslutar Martin El Raai.

Pär Wiik, skola-arbetslivsutvecklare, Varbergs Kommun

SKAL med VIVAB startblocket! 

Koncernen Varbergs kommun är en del av SKAL via det kommunala bolaget VIVAB. Idag spikades samtliga aktiviteter i det systematiserade samarbetet, och läsåret 2017/18 rullas aktiviteter i F-klass, åk 2, 5 och 7 ut i ”skarpt läge”.

Elever (och lärare) på Håstensskolan, Furubergsskolan och Bockstensskolan kan nu se SKAL-samarbetet med VIVAB i sin helhet. En del yrkesfokus, en del branschfokus och en del värdeskapande inom NO-blocket, det är resultatet av drygt två års kreativ planering där företag och skola mötts med gemensam agenda. 

Bredd av kompetenser

Dagvattendammar, avlopp, källsortering och vattnets kretslopp. Dessa fyra ”rubriker” för de fyra aktiviteterna i SKAL-samarbetet med VIVAB ger möjlighet till omvärldsorienterat kunskapande och förståelse för vilken bredd av kompetenser bolagets medarbetare har. Eleverna på de tre skolorna kommer bland annat att möta ingenjörer, kommunikatörer, ledningsgruppsrepresentanter, samordnare för flera olika delar av VIVAB:s verksamhet, samt personal med ”labbkompetens” och hantverkskonpetens. Eleverna kommer att få testa, pröva på och ta del av olika operativa handlingar som görs ”under” respektive ”rubrik”. 

Måluppfyllelse och fyra F

Det är kombon av samarbete, tillit och konkretiserat entreprenöriellt lärande som är receptet i SKAL, och satsningen har effekt för måluppfyllelse och skolans viktiga ”fyra F”: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet! Det ser vi dels i enkätsvar från elever, dels via utvärderingar med lärare. Samarbetet är en del av barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbetet, och också ett av de tre prioriterade målen i verksamhetsplanen perioden 2016-2019. SKAL är inte ”en grej till” för skolan att genomföra, utan en långsiktig, lärande och hållbar process, ett ”istället för (traditionell PRAO)” och svarar således mot kapitel 2.6 i Lgr11 och Varbergs Vision2025. 

Likvärdig samverkan

SKAL som är Varbergs moderna arbetslivsorientering (MOA) för de kommunala grundskolorna ska utgöra en likvärdig samverkan skola-arbetsliv. När nu snart samtliga SKAL-företags aktiviteter är ”pilotade” och står i startblocken för att rullas ut över 21 grundskolor och ca 6 700 elever – ja, då kan vi med stolthet visa att basen för en likvärdig modern arbetslivsorientering är ”satt”. 

Kanske tänker någon ”är ni klara nu då?” Nej, svarar vi. Det är nu skolutveckling i skarpt läge börjar… 

Viktoria Struxsjö, skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun

SKAL -inspelning pågår!

Tystnad – tagning, bandet rullar! Så kan det säkert låta när en film spelas in i Trollywood, Bollywood och Hollywood. Men när SKAL-filmen nu produceras, del för del till beskrivande helhet, hörs mest de ”skådespelande” elevernas nyfikna frågor och deras kunskaper inom olika (skol-)ämnen. 

Vi tar rygg på Simon Lautrup, vår filmare och regissör under skapandet av filmen som ska visa omvärlden det likvärdiga, långsiktiga och systematiserade samarbetet skola- arbetsliv för de kommunala grundskolorna i Varberg. Dagens location, inspelningsplats, är Södra Cell Värö i nordvästra delen av vår kommun och idag ska vi passera ett högteknologiskt labb, en maskinhall och en massaproduktion. Vid varje stopp ska ”åttor” från Vidhögeskolan agera skådisar och under Simons regi låta sig filmas i de aktiviteter som ingår i SKAL-samarbete på arbetsplatsen.

Södra Cell Värö arbetar 630 personer. 45 av dem är anställda på företagets FoU och där har både kläder, halsdukar och överkast forskats fram. Låter det märkligt? Inte alls, svarar vi. Södra är nämligen framgångsrika inom cellulosaforskning och resultatet ser vi bland annat i hyllorna hos Filippa K, H&M och IKEA. Om detta och mycket mer lär eleverna samtidigt som Simon filmar.

Prover på massaproduktionens olika stadier tas flera gånger varje dag. Allt ska kontrolleras och dokumenteras, och arbetet kräver noggrannhet och systematik. Eleverna lyssnar när processingenjör Linda Rudén berättar om hur viktigt det är att luft och vatten i massaproduktionen håller rätt värden.

sodra-2Medan pipetter flyttas mellan olika bägare och kameran rullar, beskriver guiderna Pia
Harnesk-Karlsson och Birgitta Mattiasson vad SKAL-samarbetet betyder för företaget.

– Aktiviteterna är mer än ”bara” ett traditionellt studiebesök för både oss och eleverna, säger Pia som varit med sedan starten av SKAL 2008. Södra har tillsammans med skolorna utformat innehåll och planera så att aktiviteter faller in väl i skolans löpande undervisning och ämnesdtoff. Jag tror att det är en av framgångsfaktorerna i SKAL och också därför det håller över tid, menar Pia och toppar med att yrkesfokus ständigt är närvarande i SKAL.

Birgitta håller med och menar att SKAL idag är en etablerad process som de allra flesta på företaget känner till och ser som något positivt. Fem gånger under en elevs skolgång f-9 möter hen antingen Södra eller det andra medskapande företaget i teamet, Ringhals.

– Alla elever vi möter fantastiska. Det är ordning och reda i planering inför att de kommer hit, och väl här är de nyfikna, vetgiriga och respektfulla i mötet med oss som jobbar här, berättar hon och låter förstå att personalen på Södra alltid är positiva till de aktiviteter som SKAL inkluderar. – Vi ser ju att eleverna är potentiella framtida medarbetare, konstaterar Birgitta och ler.

unknownVi går från labb till maskinhall och ser två gigantiska truckar. Truckar som lyfter timmer från timmerbil som om stockarna vore tandpetare. Barnsligt förtjusta och med stor nyfikenhet klättrar vi upp i förarsitsen på en av maskinerna. Det är en magnifik känsla att på låtsas ratta trucken och känna hur förarstolen ”pyser” ergonomiskt när vi rör på oss. Eleverna börjar prata arbetsmiljö och komfort med varandra, samtidigt som det blir läge att se ett däckbyte och få hjälpa till att dra åt hjulbultar på det enorma däcket. Simon filmar och tagning pågår.

unknown-5Våra medföljande guider Pia och Birgitta berättar om generationsväxling i personalstyrkan när vi går vidare till massaproduktionen. Södra ser det största rekryteringsbehovet i den verksamhet som pågår i skogen. Transporter, logistik, chaufförer. De berättar att det är skogsägarna som äger företaget och att anläggningen i Värö stod klart 1972, samma år som Ringhals och sjukhuset i Varberg invigdes. Spännande sammanträffande, tänker vi och noterar att samtliga ”sjuttiotvåor” är SKAL-företag.

När så drygt tre timmar passerat, har vi rört oss över en (liten) del av det geografiska området som Södra upptar. En person på flakmoppe kör om oss och vi slänger spontant upp en tumme med hopp om lift tillbaka till startpunkten, men det blir apostlarna som tar oss turen till huvudentrén. Eleverna tar i hand, tackar för besöket och pratar bubbligt på om vad de upplevt när de rör sig ut från området.

Vår ”urmoder” i SKAL-samarbetet är en stabil och innovativ fyrtiofemåring, och det lär både filmen och fortsatt samarbete skola- arbetsliv visa på, om och om igen! Nu säger vi tack för besöket, kryper in i redigeringen och ”tar repris” på eftermiddagen hos Södra via filmens värld!

Viktoria Struxsjö, skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun 

Arkitekter i Skolan – favorit i repris

Medan utegården runt Bolmens förskola iordningställs utifrån förra årets Arkitekter i Skolan, drar årets upplaga av dialogmetoden igång – med Västerport och hotell i pipeline. Full fart in i framtiden via AiS. 

Förra veckan satte sexorna på Påskbergsskolan full fart mot framtiden. Det är ingen spikrak eller enkel väg de har framför sig, och på sätt och vis kommer de att backa in i framtiden.

– För att veta vart vi ska, behöver vi veta var vi kommer från, säger stadsguide Peter Börjesson i första mötet med eleverna. Om vi ska bygga nytt måste vi till oss det bevarade, och vad passar då bättre än att börja i dåtid?

Eleverna lyssnar noga på  vad Peter berättar. De är sedan drygt två timmar igång med AiS och har redan lärt om hållbar stadsutveckling och Varberg växer. De har fått förstå att planarkitekter arbetar efter hundraåriga lagar, när Emma Cejie från Stadsbyggnadskontoret berättar. Och de har lärt om vilken mark som lämpar sig bäst för exemplevis en skola eller ett parkeringshus, via Annika Eklöv från Stadsutvecklingsprojektet. Eleverna har vidare fått möjlighet att (huvud-)räkna på massa, volym och kostnader som en ny stadsdel kan medföra.

– Hur många Globen tror ni vi kommer att kunna fylla med massa när Varbergstunneln grävs fram, frågar kommunikatören i Stadsutvecklingsprojektet Cecilia Werner eleverna. En Globen? Två Globen? Fler än så?

I anteckningsböcker skrivs frågor som poppar upp, ord som är nya och reflektioner som uppstår. Att havsnivån kommer att öka på grund av klimatförändringar är självklart, säger en elev. Att vi måste bygga ihop staden vi har med den nya stadsdelen, det ska politiker vara bestämda med, säger en annan. Och en tredje kan sådär härligt brådmoget beskriva att bygglov och har ett demokratiskt perspektiv.

Årets upplaga av AiS har börjat riktigt bra. Det kommer att bli riktigt spånnande att följa från idé till görande, också i den här rundan.

Viktoria Struxsjö, skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun 

 

Läs om Arkitekter i Skolan 2016, Almers skola 

Arkitekter i Skolan, del 1

Arkitekter i Skolan, del 2

Arkitekter i Skolan, del 3

Arkitekter i Skolan, del 4

 

SKAL -”Jätteroligt och lärorikt!”

Igår var Vidhögeskolans elever i åk 9 på besök hos sina SKAL-företag Södra Cell och Ringhals. Samarbetet som bygger på att elever ska möta olika yrkesföreträdare i olika branscher som återfinns i SKAL-företagen, är en del av en systematiserad modern arbetslivsorientering i Varbergs kommunala grundskolor.

På Södra fick eleverna tillgång till företagets labb, där eleverna fick göra realistiska tester, liknade dem personalen gör, om fällning, surhet etc. Eleverna arbetade vid tre stationer under ett pass  vardera och hade dessutom fikapaus.


På Ringhals fick eleverna i grupper sätta ihop och montera ner olika typer av ventiler efter ritningar. De fick också testa på att i skyddskläder och skyddsmask göra verkliga arbetsmoment som har med ventilarbeten att göra.

Besöket ingår i vår skolas team i SKAL-projekt där elever från skolorna i norra delen av kommunen träffar representanter från de två företagen. Eleverna möter och samarbetar med, under sin tid i grundskolan, i olika årskurser, representanter från Södra och Ringhals på skolan eller på företagen.


Två av eleverna som var med igår, Joanna och Michelle, skriver själva om upplevelsen att med SKAL-företagen lära nytt, få ny kunskap och möta yrkesföreträdare på två av kommunens största arbetsplatser:

Idag vistades halva niorna ifrån Vidhögeskolan på Ringhals. Den andra halvan besökte Södra i Väröbacka.

Vi anlände vid Ringhals med glatt humör och när vi passerat ingången, Ringhals entré, blev vi presenterade av Laxen (som han kallades) och Johan. De var våra ledare för dagen.

Upplägget var som så, att ena halvan av gruppen fick stanna kvar med Laxen och följa ritningar steg för steg och bygga ihop olika ventiler. Mycket av besöket handlade nämligen om ventiler, vad ventiler är och vad det används till. De hade även gjort en Powerpoint-redovisning om ventiler.


Den andra halva skulle följa med Johan till ett spännande rum som var helt grönt! Där skulle vi prova på att skruva fast muttrar i fastsvetsade skruvar. Man samarbetade två och två och hade en vit, tunn overall på sig. En mask fick vi även ta på oss – det var superkul att prova på!


Vi hade även ett heldagsuppdrag, skulle vi beskriva det som. Ordet ”ventiler” var ordet vi skulle hitta fler ord i. Det var själva uppgiften att hitta så många ord man kunde i ordet.

I mitten av uppgiften fick vi en toppengod fika, chokladmuffins och varm choklad eller kaffe om man ville.


Om vi ska sammanfatta dagen var den jätterolig och lärorik. Vi lärde oss massa saker om ventiler och olika yrken som finns där. Man lärde sig på ett roligt sätt. Vi hade roliga stationer och bra instruktörer – tack så mycket till våra SKAL-företag!

Joanna 9A och Michelle 9B, Vidhögeskolan 



Peder Skrivares skola tog hem Utmärkelsen

Utmärkelsen delades i år ut på Svenska Mässan under EuroSkills, Europas största yrkestävling. Syftet med priset är att uppmärksamma god samverkan mellan skola och arbetsliv och motiveringarna som legat till grund för premieringen utgår ifrån hur väl verksamheterna dokumenterat och synliggjort sin samverkan. Samtliga vinnare har enligt juryn ”ett unikt tänk kring samverkan mellan skola och arbetsliv och deras arbete bygger på långsiktighet och hållbarhet där effekterna når ut till en bred målgrupp.”

I kategorin gymnasieskola gick priset till oss i Varberg och Peder Skrivares Skola.
Vi är mycket stolta!

Dagen efter funderar undertecknad på varför just vi vann priset.

PS-skolan har en utvecklingsbenägen inställning. Skolledning, lärare och vägledare gör ett kanonjobb för att göra skola-arbetslivsarbetet till ett systematiskt, långsiktigt och kvalitativt inslag i det dagliga arbetet i utbildningen.

Vi har företag, arbetsliv, näringslivskontor och organsiationer som förstår vikten av att samarbeta med utbildningen. PS-skolan samarbetar med över 300 företag och arbetsplatser och alla förstår att det är ett gemensamt uppdrag att få våra ungdomar att utveckla kompetenser för ett framtida arbetsliv.

Politiken i Varberg har gjort riktade satsningar för att grundskola och gymnasium ska kunna utveckla metoder som stärker samarbetet skola-arbetsliv.

Varbergs kommun har en vision om att Varberg ska vara Västkustens kreativa mittpunkt 2025. Syftet med visionen är att ”inspirera människor att uppnå sina drömmar”. Visionen stämmer mycket bra in på skola-arbetslivsarbetet och det känns som att det ger en kreativ och öppen kultur.

Pressmeddelande Utmärkelsen:
http://www.mynewsdesk.com/se/goeteborgsregionens-kommunalfoerbund-gr/pressreleases/aarets-yrkeslaerare-och-vinnarna-av-utmaerkelsen-2016-1676890

 

Pär Wiik, skola-arbetslivsutvecklare, BUF, Varbergs kommun

SKAL – Banken på besök!

Idag genomfördes en ”pilot” av den andra stadieaktiviteten för grundskolan i det långsiktiga SKAL-samarbetet mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Varbergs Sparbank. Den första aktiviteten med fokus på spara och slösa, ”pilotades” under våren och har i höst rullats ut i årskurs 3 på samtliga kommunala skolor. Nu är det alltså dags för nästa steg i processen, och ”testpiloter” var elever i årskurs 6 på Håstensskolan. 

När bankens SKAL-ansvariga, dito barn- och ungdomsansvarig, Amanda Ljungberg kliver in i klassrummet är den första frågan hon får av eleverna ”Hur mycket pengar tjänar du?”. På pedagogiskt vis, vänder Amanda fokus till den film som eleverna i förberedelserna för dagens aktivitet tittat på tillsammans med undervisande SO-lärare Martin Weiden, och lovar eleverna att återvända till frågan senare i lektionspasset.

img_8589Första delen av aktiviteten ger eleverna en teoretisk grundkurs. Typiska ”bankord” som amortering, privatrådgivning och ränta diskuteras och frågorna fortsätter att poppa upp. Vad är en försäkring, ett testamente och varför ska jag amortera på eventuella framtida lån? Amanda möter upp elevernas nyfikenhet med konkreta svar på ett sätt som borgar för bästa möjliga möte för lärande och som utgår från elevernas funderingar inom given kontext. Det är ett samtalsvänligt klimat, vilket genererar ”sexors” uppriktiga svar på svåra begrepp: Vad är och betyder ordet underhåll? frågar Amanda. Cirkus och andra roliga saker, svarar en elev snabbt.

Yrken i banken

Amanda berättar om olika yrkesroller som finns i banken. Vaktmästare, bankkassör, jurist, VD, IT-tekniker, rådgivare, kommunikatörer, försäkringspecialist för att nämna några. Eleverna förvånas över mängden yrken och ställer nyfikna frågor om de exempel Amanda nämner. Vilka förmågor och kompetenser behövs för att arbeta i banken, och hur kommer det sig att man som anställd måste vara bra på att bevara hemligheter?

img_8590På banken där Amanda arbetar, har hon 130 kollegor, och de flesta av dem är kvinnor. Av alla anställda har drygt 40 procent akademisk utbildning, och Amanda förklarar att många av de som jobbar i banken varit anställda länge och skaffat sig erfarenhet om sitt arbete den vägen. Idag är det dock skillnad, menar Amanda, och förklarar att de allra flesta som nyanställs i banken har en akademisk utbildning eftersom arbetsuppgifterna kräver det.

När ekonomiska förutsättningar förändras…

Workshopen lyfter in den teori eleverna tagit till sig och ger utrymme att praktisera ny kunskap. Utifrån ett antal case tränas förmåga att skapa lösningar ur ett privatekonomiskt perspektiv då en familjesituation förändras. Varje case beskriver olika familjekonstellationer och privatekonomier. Eleverna arbetar i grupper, och hörs dribbla begrepp mellan varandra. Hushållsekonomi, budget, kostnadsberäkning. Eleverna räknar procent, dividerar, adderar och subtrahear. Matematiska geniknölarna gnuggas hårt!

För att eleverna ska kunna kroka upp innehållet i workshopen på ett konkret sätt, och att se samband mellan orsak och konsekvens, hänvisar Amanda till programmet Lyxfällan. Eleverna visar sig ha järnkoll på programmet och de ger exempel på hur ”onödiga saker man köper, kan kosta mycket” om det inte finns pengar till att handla. Eleverna upplevs förstå att dyra smålån är något de ska undvika, och lyssnar storögdt när Amanda berättar om så kallade SMS-lån.

Jag lämnar klassen i fortsatt kunskapande då workshopen tagit fart. Livligt diskuteras de olika case img_8591eleverna börjat studera och i några veckor farmöver ska arbeta vidare med på samhällskunskapen. När Amanda återvänder till ”sexorna” om drygt två veckor, ska de presentera sina lösningar för ”sina familjers” privatekonomi.

När jag just ska till att stänga dörren till klassrummet, hör jag en elev spontant utbrista: ”Jag vill aldrig hamna i Lyxfällan!”, och jag tänker att om SKAL-samarbetet med banken, kan öka elevers kunskap och förståelse om privatekonomi – minskas kanske klasskillnader och kompenserar för elevers olika förutsättningar. Allt inom ramen för ett samarbete skola – arbetsliv, noterar jag och blir varm inombords.

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun

Grundskolan är igång! 

Läsåret 2016/17 är uppstartat. På plats i Varbergs kommuns kommunala grundskolor är elever, pedagoger, lärare, stödfunktioner och rektorer. På plats är också flertalet av de samarbeten som inryms i den politiska satsningen MOA, modern arbetslivsorientering. 

Vi har gått in i år tre i den kommunövergripande satsningen för samarbete skola – arbetsliv. Det är i år vi förväntas ”sätta” de processer vilka vi arbetat fram, testat och modifierat efter så kallade piloter, och det är i år likvärdigheten för riktningen ska slå ut i full blom. 

Våra tolv större företag som vi samarbetar med i SKAL (skolaarbetsliv), har visat tillit och engagemang, kreativitet och agerat mycket lösningsfokuserat kring de tankar och idéer om entreprenöriella aktiviteter vi strävar efter att systematisera. 

På en konferens i Sundsvall förra veckan fick jag möjlighet att för en mindre grupp ”skolfolk” beskriva vad och hur, syfte och mål, med MOA; SKAL, Värdeskapande aktiviteter och ökad valkompetens. Responsen var mycket god, och flera kommuner visade stort intresse för både innehåll och systematik, kvalitet och evidens i vårt arbete. Representanter från Skolverket som deltog under konferensen, gav också positiv respons och då främst på innehåll och den likvärdighet vi uppnår via våra strategier för samverkan skola- arbetsliv. 

Arbetslivsdagar och SKAL-processer är i rullning just nu. Vi har just avslutat AiS, Arkitekter i Skolan, som genomfördes i vintras med att utegården till förskolan som eleverna i AiS var med och utvecklade, tagit sitt första spadtag för förverkligande. #Seniorsurf fortsätter att genomföras i årskurs 6 och vi ser embryot till ännu ett genomförande av Projekt Västerport med arkitektur och innovation i fokus. 

Just Stadsutvecklingsprojektet kommer att generera många goda möjligheter till samarbete skola- arbetsliv, och den långsiktighet som projektet har, är utmärkt sett ur perspektivet att skolan kan kvalitetssäkra processer och låta dem bli hållbara men föränderliga över tid. 

Läsårets första Kretativt Forum har ”lajvats”, och i pipeline ligger planering för nästa. Vi ser också ett helt nytt samarbete implementeras mellan gymnasiet Peder Skrivares Skola och grundskolan med fokus på vård och omsorg. Ett samarbete som spänner över MOA:s tre ben: skola- arbetsliv, värdeskapande lärande och ökad valkomptens. Om detta kommer jag självklart att berätta mer vid tillfälle. 

När nu grundskolan är igång och vi har ett år framför oss med att kvalitetssäkra MOA:s olika delar, känns det riktigt bra att i bagaget ha en vetenskaplig förankring och evidensbaserad effektstudie att luta sig mot. I Sundsvall förra veckan presenterades nämligen resultatet av förra årets kvalitativa studie där vi deltog med just AiS, #Seniorsurf och Projekt Västerport. Resultatet visar att vi fått mätarna för det ”omätbara” att nå topp! Elevers lärande ökar då de deltar och medskapar i processerna, vi ser en ökad måluppfyllelse samt att motivationen för skolans alla ämnen stärks! Om effektstudiens resultat finns all anledning att återkomma till, och sannolikt då i intervjuform av Martin Lackeus och Carin Sävetun som är ansvariga för studien. 

Så. På återhörande, här eller via kanaler i sociala medier, och också irl!  

Viktoria Struxsjö, skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun 

Arbetslivsdagar Ankarskolan, del 3

Räddningstjänsten Väst har olika uppdrag och idag möter eleverna en socionom, en brandman och en säkerthetsutvecklare. 

– Vi har många olika yrken i vår organisation, och samarbete mellan oss är avgörande för att människor som på ett eller annat sätt behöver oss, ska känna trygghet, säger Karin Nilsson, utvecklingsledare och socionom. 

unknown-5I inledningen av föreläsningen beskriver Karin Nilsson sin väg till nuvarande yrke. Bagare, vård, och drömmar om att arbeta i en gruva. Hon uppmuntrar eleverna att testa på olika arbetet och skaffa sig erfarenhet av både arbetslivet och samhällets uppbyggnad.

– När jag väl bestämt mig, var det socionom jag såg som framtida yrke. Barn och ungdomar, förebyggande arbete och att vara en del av händelser, attraherade mig, säger Karin. Jag tror inte att jag någonsin blir ”klar”, och upplever att det är ett lärande som pågår varje dag på jobbet.

unknown-4Lukas van der Heiden arbetar som säkerhetsutvecklare på Räddningstjänsten Väst, vilket innebär att han efter tre år på universitet, idag har kunskap och kompetens om olika risker som vi möter och kan råka ut för i samhället.

– Jag arbetar förebyggande och ser över vilka konsekvenser som kan drabba individer vid en oönskad situation som exempelvis strömavbrott, terroristattack och kanske det mest vanligt förekommande brand och olyckor, berättar Lukas.

unknown-7Malin Ljunggren, brandman har arbetat i två år på Räddningstjänsten Väst, och inledde sin karriär i yrket som deltidsbrandman.

– Att vara deltidsbrandman innebär att du har ett annat yrke än brandman som huvudsakligt arbete. Du ka
n till exempel kombinera att arbeta inom industrin med räddningstjänst. Jag kände ganska snart att brandman var det jag ville arbeta som och pluggade vidare, säger Malin och berättar om de fysiska krav för att bli antagen som till och med är lagstiftade att gälla.

Viktoria Struxsjö, Skola- arbetslivsutvecklare Varbergs kommun